Klimatklivet

Naturvårdsverket: Ändra reglerna för Klimatklivet – om Sverige hamnar i kris

Klimatminister Romina Pourmokhtari och Stefan Nyström, chef för Naturvårdsverkets klimatavdelning. Foto: Samuel Steén/TT respektive Naturvårdsverket.

Statens investeringsstöd Klimatklivet har finansierat många impact-projekt inom energi och laddinfrastruktur. Nu vill Naturvårdsverket, som ansvarar för att dela ut det, att regeringen ska uppdatera kriterierna. Målet? Att stärka Sveriges krisberedskap och minska beroendet av importerade fossila bränslen.

Redaktör och reporter

Klimatklivet är regeringens största klimat-investeringsstöd som ger företag, kommuner, och andra organisationer ekonomiskt stöd för investeringar som har en tydlig effekt på minskningen av klimatpåverkan.

Senast förra veckan meddelade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari att regeringen skjuter till 100 miljoner extra inom ramen för stödet, för att bygga ut laddinfrastrukturen i Sverige.

"Förstärkningen av Klimatklivet är helt central i regeringsunderlagets arbete för att skapa förutsättningar för elektrifieringen, sa hon då.

Nu vill Naturvårdsverket, som ansvarar för administrationen av Klimatstödet, att kriterierna för stödet görs om något – för att även innefatta stöd som – förutom minskade klimatutsläpp – också bidrar till ökad beredskap i händelse av kris.

"Det allmänna omvärldsläget och det svenska medlemskapet i NATO ökar behovet av investeringar som ger både klimatnytta och samtidigt förbättrar den svenska beredskapen i händelse av kris. Genom Klimatklivet kan Sverige öka produktionen av utsläppsfria bränslen till både sjöfart och flyg", säger Stefan Nyström, chef för Naturvårdsverkets klimatavdelning.

Gynnar landet vid kris

Deras förslag inkluderar fokus på projekt som både minskar klimatpåverkan och ökar beredskapen, exempelvis genom produktion av biogas och elektrobränslen för transportsektorn – så att Sverige kan minska beroendet av importerade fossila bränslen.

Redan idag har några sådana stöd delats ut, till exempel till Fröstorps gård som producerar el från biogas, och FlagshipONE som utvecklar Sveriges första anläggning för e-metanol för sjöfarten.

Men genom den ändring som Naturvårdsverket föreslår kan Klimatklivet finansiera fler sådana investeringar, och på det sättet öka Sveriges beredskap, menar de.

"Inom jordbruket ser vi hur investeringsstöd från Klimatklivet bidrar till utfasning av fossila bränslen, ökad självförsörjning av el och värme kombinerat med en ökad småskalig elproduktion särskilt i elområde 3 och 4. Investeringarna förbättrar lönsamheten för lantbruken vilket i sin tur ger en ökad beredskap genom säkrare livsmedelsproduktion i händelse av kris", säger Stefan Nyström.

"Elektrobränslen kan till exempel göra oss mer självförsörjande på bränsle inom sjöfarten och även bidra till ett grönare försvar. I Sverige har vi goda förutsättningar att producera den här typen av hållbara drivmedel tack vare naturtillgångar i form av grön el och skog", säger Carl Mikael Strauss, chef för Klimatklivets industrienhet.

Impact Loop kunde i november förra året avslöja att rekordmånga bolag ansökte om medel från Klimatklivet under 2023.

Dela artikeln:

Fortsätt läsa – kom in i loopen!

  • Håll dig i loopen med vårt dagliga nyhetsbrev (gratis!)
  • Knyt värdefulla kontakter på våra meetups
  • För entreprenörer: kurerade tips på finansiering att söka
  • För investerare: Sveriges enda nyhetsbrev för impact-investerare
Thank you! Your submission has been received!
Oops! Something went wrong while submitting the form.

Fortsätt läsa – kom in i loopen!

  • Håll dig i loopen med vårt dagliga nyhetsbrev (gratis)!
  • Knyt värdefulla kontakter på våra meetups
  • För entreprenörer: kurerade tips på finansiering att söka
  • För investerare: Sveriges enda nyhetsbrev för impact-investerare
Thank you! Your submission has been received!
Oops! Something went wrong while submitting the form.