Därför har energilagring blivit coolast i klassen – "Kommer bara växa"

Säg "energilager" eller "batterilager" och vissa svarar stekhet bransch – medan andra inte har en susning om vad du pratar om.

Detta är nu på väg att ändras.

Ett större behov av el kombinerat med mer produktion från förnybara källor och ett osäkrare elnät har gjort att marknaden för energilagring plötsligt blivit en fråga för nästan alla.

Det har lett till att allt från etablerade energibolag, aktörer som sysslar med förnybar energi och nya uppstickare gett sig in på området.

För den som håller koll på flödet av pressmeddelanden som skickas ut ser man att nästan veckovis annonseras nya energilager. Hittills i år har bland annat Ellevio Energy Solutions, EES, annonserat bygget av tre nya lager, Harald Mix-bolaget Polarium har meddelat sitt första svenska projekt och uppstickaren Ingrid Capacity har planlagt hela sex nya projekt.

“Sverige, precis som många andra länder, går igenom en övergång från planerbar, ofta fossilbaserad energi, till mer förnyelsebara men icke planerbara energikällor som sol och vind. Detta skapar en brist på reglerbar kapacitet vilken till viss mån kan ersättas av batterier”, säger Carl Hagert, grundare och styrelseordförande i batteribolaget SCR.

Också en intäktskälla

Att som energiproducent eller bolag med en elintensiv verksamhet ha tillgång till energi- och batterilagring innebär att man exempelvis kan ladda när det produceras billig el och sedan sälja eller använda den när priserna är högre.

Något annat som driver efterfrågan är att ersättningen från myndigheten Svenska kraftnät till stödtjänster, som batterilagring, har ökat. Frekvensen i det nordiska kraftsystemet har blivit mer instabilt med en ökad grad fluktuerande el från förnybara källor, och då behövs energilagringen för att balansera frekvensen.

“Batterilager har kommit mycket de senaste åren på många olika sätt. Den största användningen är att man säljer stödtjänster till Svenska kraftnät. Det är något som blivit stort där man kan tjäna in investeringskostnaden hyfsat snabbt”, säger Lars Andersson, expert på energilager och vätgas på branschorganisationen Energiföretagen, och fortsätter:

“Men det finns många användningsområden. Man kan hantera effekttoppar eller klara sig på en lägre säkring. Bolagen hittar ofta multifunktioner i energilagren.”

Bygger Sveriges största batterilager

En av de stora uppstickarna på området är Ingrid Capacity, som bland annat annonserat bygget av det största batterilagret i Sverige. Anläggningen i Karlshamn som ska ha en effekt på 70 megawatt.

Bolaget planerar att ha 20 stora batterilager på totalt 400 megawatt i Sverige till 2025 och backas bland annat av den Singapore-baserade jättekoncernen BW Group.

“Vi märker fortfarande av ett stort intresse. Just nu har vi byggstartat de projekt vi jobbat med ganska länge där vi ska bygga en betydande volym med en effekt på 400 megawatt inom ett år. Vi tror att energilagring är det som är långsiktigt intressant. Det är det som skapar mest nytta. Andra marknader är rätt haussade just nu”, säger Nicklas Bäcker, chefsstrateg på Ingrid Capacity.

Oenigheter om ersättningarna för stödtjänster

Nicklas Bäcker tror inte att en affärsmodell med fokus på stödtjänster till elnätet är lika gångbart sett över flera års sikt.

“De prisnivåerna som är nu kommer att sänkas drastiskt. Så har det blivit om man tittar internationellt. Det är utbud och efterfrågan. När batterilagring kommer in så ökar utbudet av billig frekvensreglering och då kommer ersättningen från Svenska kraftnät sjunka. Andra marknader som arbitrage, balansering och ‘peakshaving’ kommer däremot inte att mättas på samma sätt, även om de kommer att kräva allt mer kostnadseffektivitet”, säger han.

Miriam Münnich Vass, näringspolitisk expert inom klimat och energi på branschorganisationen Teknikföretagen, tror däremot att framtiden är mer oviss kring ersättningarna. 

“Jag tänker att ersättningarna inte alls behöver sjunka. Med tanke på det enorma system vi bygger ut. Energiproduktionen växer också och Svenska kraftnät kommer nog att behöva köpa upp mycket mer stödtjänster även framöver”, säger hon.

Många teknologier på gång

Hennes branschorganisation har fått fler nya aktörer med olika tekniska lösningar för energilagring som medlemmar. Även om det varit mycket fokus på batterier, i och med att priserna på dem sjunkit de senaste åren, finns det många andra teknologier som är på gång.

“Batterier är en del av energilagring, men det finns väldigt många olika sorter av teknologier som växer”, säger Miriam Münnich Vass och fortsätter:

“Bygger man vindkraftverk till havs är det till exempel mer naturligt att ha vätgas eller något med högre kapacitet än batterier. Jag har också hört mycket om pumpkraft på sistone där man pumpar upp vatten som sedan lagras på en högre höjd tills dess att den behövs. Sedan kan man vid behov släppa på vattnet och producera el på samma sätt som i ett vattenkraftverk. De här andra varianterna på energilagring är däremot fortfarande i sin linda.”

Två bolag som sysslar med pumpkraftverk är Mine Storage och Sens som båda utforskar möjligheterna att bygga dem i nedlagda gruvor. 

Att det är för många aktörer och lösningar som kämpar om utrymmet på energilagringsmarknaden är däremot inget som oroar än så länge. 

“Jag tänker att det är bra med många olika spelare och tekniker. Vi vet ännu inte vilka som kommer slå och det kan behövas olika på olika platser”, säger Miriam Münnich Vass. 

Även Lars Andersson tror att marknaden är så pass ung att det är naturligt att det är många som flockas till den. 

“Vi är i början av en utveckling skulle jag säga. Så det finns plats för många aktörer. Sedan kanske det mognar längre fram och så kommer det visa sig vilka som blir vinnarna och förlorarna”, säger han.

Konkurrensen välkomnas

Aktörerna själva räds inte heller konkurrensen. 

“Alla europeiska batterimarknader har gått igenom samma sak. Det kommer en boom och sedan stabiliseras det. Och sedan kommer det en ny våg efter ett tag. Vi får se hur det blir i Sverige som står bra rustat med vattenkraften”, säger Nicklas Bäcker.

Branschkollegan SCR:s prognos är att efterfrågan på energilager från batterier inte har nått sin topp ännu. 

“Vi tror att marknaden kommer att fortsätta att växa och att batterier inom ett par år står för mer än 500 megawatt av stödtjänster i marknaden. Vi tror att den svenska marknaden kommer att följa samma utveckling som i Storbritannien där man mer och mer går åt batterier med 6-8 timmars kapacitet och tjänster som till exempel energilagring växer snabbare än frekvenstjänster”, säger Carl Hagert.

Finns det någon chans att marknaden blir mättad?
‍“Det finns definitivt en risk, framför allt på vissa stödtjänster där marknaden inte efterfrågar för mycket volym. Dock växer den förnyelsebara delen av den svenska energimixen vilket gör att batterierna kommer att fortsätta behövas.”